Adjöken.
Nu skriver jag mina sista rader, i alla fall på den här bloggen. Det känns som jag kramat ur de sista dropparna och nu får det vara nog. Jag borde lämnat när jag var på topp, men jaja. (Vilket jag aldrig varit, men det kändes bra att skriva för självförtroendets skull)
Tack till er som varit trogna och orkat läsa den här smörjan, ni har min kärlek. Jag kommer givetvis inte försvinna helt från jordens yta utan kommer nog höra av mig då och då i era bloggar. Sen finns jag ju på Fejsboken också. Och på ICA Supermarket ett par gånger i veckan samt i kön på Systembolaget i Falun eller Borlänge då och då. (Jag varvar besöken mellan städerna så ingen ska få för sig nåt)
Herregud vad håller jag på med? Ett tårfyllt adjö-tal till nationen?
Häjdå blåggers änd readers! *Aj löv you all!*
***
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Och en ensam tår leker sig långsamt nerför min kind =(
SvaraRaderaTur jag har dig här i verkligheten iaf!
Du har lost your mind fröken!!! Jag vill ha dig kvar ju!!!!
SvaraRaderamen ååh!! )':
SvaraRaderaMen näää? Du är ju på topp ju!!
SvaraRaderanämenneeeeejje!!!
SvaraRaderaEller så kan du väl bara ta en paus ("We were on a BREEEEAAAAK") och sen komma tillbaka?
SvaraRaderaVI KOMMER JU ATT SAKNA DIG TILL DÖDS ANNARS!! Så det så. Vi håller tummarna och kram så länge!
Näe?? Dont go!
SvaraRaderameh jag blir ledsen ju!
SvaraRaderaNämen... vad pysslar du med kvinna!!! Har du blivit tokig??? Aj vill miss joo juh :-(
SvaraRaderaPaus, var ordet. Paus!
SvaraRaderaSlut känns för jobbigt.
=)
Nämen neeejjjä!
SvaraRaderaInstämmer med föregående talare. Då är det inte så definitivt.
warum denn?
SvaraRadera